Fyllda längder

Då jag själv inte tycker om vetebröd överhuvudtaget (jag vet, det är väldigt konstigt) och därmed inte bakar det alltför ofta, blev detta både en utmaning och ett roligt tema för mig. Vad skulle jag ge mig på? Bullar har jag ju bakat förr, men det finns ju så mycket mer att sätta tänderna i. Jag valde att göra fyllda längder, då det kändes lagom avancerat, men ändå roligt.

Jag använde mig av receptet från den åttioåttonde utgåvan.

Kardemummalängder:
150 gram margarin eller smör
5 dl mjölk
50 gram jäst
1/2 tsk salt
1-1 1/2 dl socker
3/4 tsk kardemummakärnor eller 2 tsk malen kardemumma
1 ägg
ca 1 1/2 liter mjöl

Jag började med att smälta smöret i en kastrull och hällde därefter på mjölken. Jag smulade jästen i en bakbunke och när smör-mjölken uppnått 37 grader (jag använde en termometer) hällde jag över det i bakbunken. Efter det tillsatte jag resten av ingredienserna. Jag använde redan färdigmalen kardemumma. Jag vispade upp ägget en aning innan jag hällde i detta i bakbunken och avslutade med att tillföra ungefär hälften av mjölet. Sedan tillsatte jag mer och mer mjöl, under omrörning. När degen blivit smidig och släppte bakbunkens kanter, lät jag den vila under en bakduk i cirka 40 minuter.

Efter detta började jag med fyllningarna.

Fyllda längder:
Kanelfyllning:
100 gram smör eller margarin
3/4 dl socker
1/2 – 1 msk kanel

Mandel – eller nötfyllning:
125 gram sötmandel eller nötkärnor
100 gram margarin eller smör
1 dl socker

Pensling:
1 ägg

Då jag började baka ut degen upptäckte jag att det skulle blivit lite snålt tilltaget med fyllningarna, så gjorde dubbel sats av kanelfyllningen på en gång. Jag blandade helt enkelt ingredienserna i en skål med elvisp. Jag gjorde likadant med mandelfyllningen, där jag började med att mala nötterna i en liten kvarn.

Jag började rulla ihop längderna med fyllningen från ena långsidan. För att längden sedan ska bli en längd – och inte en korv – skulle man klippa i dem lite snitsigt. Det var här jag stötte på mitt första problem. Jag visste nämligen inte hur jag skulle klippa. Men efter lite tester och även klipp efter jäsning (kanske stort rookie-misstag!?), tror jag att det blev okej. Klippte ett alldeles för stort glapp från början, men la till fler klipp senare. Vände sedan flikarna åt höger och vänster om vartannat. Längderna fick sedan vila under bakduk till dubbel storlek, cirka 30 minuter.
Innan längderna åkte in i ugnen på 200 grader i cirka 20 minuter penslade jag dem med ett uppvispat ägg samt garnerade med lite pärlsocker.

Jag noterade ganska snart att det nog kunde blivit mer än 3-4 längder, som det står i receptet. Men då jag inte är helt van vid jäsningens effekter – framför allt inte i ugnen – blev några längder monstruösa och inte alls lika tjusiga som de jag beskådat på konditorier. Bildbevis här:

En av längderna blev dock lite bättre, då jag lärt mig av mitt tidigare misstag och lyckades dela den innan den kom in i ugnen. Om jag skulle göra om dessa skulle jag även göra fler olika fyllningar. Tänker att pistage skulle kunna vara smarrigt alternativt något med äpple.

Ja, dessa skapelser kanske inte är något som man serverar på Nobelmiddagen, men på ett socialkontor där kritikerna inte är lika hårda gick det fin-fint. Och de smakade tydligen väldigt smarrigt om jag får tro mina kollegor rätt! Nu känner jag mig redo för mer vetebröd!

2 svar

  1. härligt med monstruösa grejjor!

  2. Supertjusiga bjässar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s