Jitterbuggare… Jag har nog tänkt att det var krångligt med både mördeg och maräng och kavla ut och rulla ihop och hur sjutton rullar man ihop maräng och pyser inte marängen ut överallt och blir det inte väldigt kladdigt och är det verkligen så himla gott…?
Med handen på hjärtat har jag valt att baka en kaka som jag aldrig smakat tidigare. Jag tror inte ens att jag har sett den ”live” någon gång. En och annan gång har jag börjat att läsa receptet, men jag har inte lyckats läsa det helt och hållet förrän nu, då jag läst det i Sju sorters sommarkakor.
Detta använde jag:
Mördeg
200 gram kallt smör
5 dl vetemjöl
1 dl socker
1 tsk vaniljsocker
2 äggulor
Maräng
2 äggvitor
1 dl socker
(50 gram mörk choklad som jag hoppade över)
Jag började med att tärna smöret och blanda det med mjöl, socker och vaniljsocker i matberedaren. När det hade blivit smuligt hällde jag i äggulorna och körde snabbt ihop det till en deg, som jag virade in i plastfolie och lade in i kylen i 30 minuter.
Sedan var det dags att kavla ut degen på ett mjölat smörpapper. För att pappret skulle ligga still smörade jag arbetsbänken först. Det funkade görbra. Enligt receptet ska degen kavlas till en ca 4 mm tjock platta, ca 20×30 cm. Min platta blev nog lite tunnare. Jag ville täcka nästan hela smörpappret, vilket gjorde att jag fick skära bort en del i kanterna.
Nåväl, när kavlingen var avklarad var det dags för marängen. Jag körde äggvitorna till fast skum och tillsatte lite socker i taget. Sedan var det bara att bre ut marängen på mördegen. (Enligt receptet kan man nu strö över grovt hackad eller riven choklad. Det är säkert görgött, men det skippade jag.) Med marängen på plats började jag så rulla ihop det hela försiktigt, precis som en rulltårta. Lite klurigt, men det blev ganska bra. Jag lade rullen på en skärbräda och stoppade den i frysen en halvtimme.
När halvtimmen nästan passerat satte jag på ugnen på 200 grader. Så tog jag fram rullen och började skära den i skivor. Till en början med en riktigt vass slät kniv, men då blev det bara mos av bitarna. När jag började använda en tandad brödkniv och verkligen ”såga” igenom rullen blev det bättre fason på skivorna. 1 centimeter tjocka skulle de visst vara, men jag skar nog lite tunnare än så, för jag fick ut närmare 40 kakor istället för de 23-30 som stod i receptet.
Kakorna skulle gräddas med fallande temperatur, så de första 5 minuterna stod de i 200 grader, sedan 5 minuter i 150 grader och till sist 15-20 minuter i 125 grader. De ska inte få särskilt mycket färg, så håll koll de sista minutrarna.
Nå då så, hur var det då – att baka jitterbuggare? Inte alls så krångligt som jag trodde. Det pyste inte maräng överallt när jag rullade, det var inte kladdigt och det var rätt så gott. Jag behöver nog göra dem igen för att få till dem helt och hållet. Eftersom jag aldrig ätit dem förut var det svårt att veta exakt hur de skulle smaka. Min mamma, som ätit dem flera gånger som liten, sa att de nog ska vara lite tjockare – både mördegen i sig och skivorna – så att marängen pöser upp lite mer.
Jag kommer att göra dem igen – det är de värda! Men då ska jag inte kavla degen riktigt lika tunt och så ska jag skära lite tjockare skivor.
Kakjuntan 
Kommentera