Knapriga chokladkolakakor 30 juni, 2013

Fastän det var jag som bestämde månadens tema har jag haft svårt att bestämma vad som skulle bakas. Vi har haft många tillfällen hela juni att ge bort något ätbart och jag gjorde först ett försök med mandelkubb, men de stod i ugnen på tok för länge, så nej. Nåt annat fick det bli.

Fastän det var jag som bestämde månadens tema har jag fuskat… eller ja, ändrat pyttelite. Jag har nämligen inte bakat en gåbort-kaka i ordets rätta bemärkelse, även om kakorna gick härifrån efter att ha blivit uppätna… 7-årskalas – bjudapå-kaka. SÅ fick det bli. 7-åringen önskade sig sneda chokladsnitt och mamma önskade baka en ny variant. Den hittade jag i ”Sju sorters sommarkakor”.

Knapriga chokladkolakakor

200 gram rumsvarmt smör
2 dl socker
1,5 dl ljus sirap
1 äggula
5 dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
0,5 dl kakao
1 tsk bakpulver

Glasyr
2 dl florsocker
1-2 msk vatten
1 tsk citronsaft

Vispa ihop smör, socker, sirap och äggula. Rör i mjöl, vaniljsocker, kakao och bakpulver. Låt degen vila kallt i ungefär 30 minuter. (Deg, förresten. Min degsmet var väldigt kladdig och behövde stå längre än 30 min för att gå att arbeta med.) Dela degen i fyra delar och rulla ut till längder, lika långa som en bakplåt. Lägg två längder på samma plåt (med bakplåtspapper) och platta till dem lite med handen. Grädda mitt i ugnen i 200 grader, i ca 15 minuter. Skär sneda kakor medan längderna fortfarande är varma. Blanda ihop glasyren och ringla/spritsa över de avsvalnade kakorna innan du lossar dem från plåten.

 

Smaken på dessa kakor var jättegod, men de blev inte särskilt knapriga. Degen var som sagt nästintill ohanterlig efter 30 min i kylen, så jag kunde inte rulla ut till längder, utan fick forma längderna med händerna direkt på plåten. De flöt ut väldigt långt och blev lite mjuksega istället för knapriga.

Jag kan absolut göra dem igen, men då ska jag vara noggrannare med både mjöl och gräddningstid. :)

Annons

Chokladmuffins 31 maj, 2013

Först några konstateranden: Jag älskar choklad. Pernilla har namnsdag idag. Min kusin Pernilla älskar rött med vita prickar.

Jag har således bakat chokladmuffins i röda muffinsformar med vita prickar. Receptet är hämtat ur nittiofemte upplagan.

Chokladmuffins

100 gram smör
2 ägg
2,5 dl socker
1,5 tsk vaniljsocker
1 gnutta salt
4 msk kakao
2 dl vetemjöl
0,5 tsk bakpulver

Börja med att smälta smöret och ställ det att svalna. Vispa ägg och socker pösigt. Rör ner övriga ingredienser inklusive smöret. Fördela smeten i muffinsformar. Jag valde att ställa mina formar i en muffinsplåt. I receptet står det att det ska bli ca 15 muffins. Mina formar var nog lite små, för jag fick 18. Grädda mitt i ugnen, i 200 grader, ca 10 minuter. När de börjar sjunka ner är det lagom att ta ut dem. Då är de perfekt kladdiga.

Hade Pernilla ätit chokladmuffins hade hon säkert älskat dessa. Nu får hon nöja sig med att njuta av de fantastiskt tjusiga bilderna. ;) För alla er andra, så är dessa muffins riktigt smarriga och väl värda att bakas.

Sockerkaka utan ägg (i en annan variant) 27 april, 2013

Mitt djurvänliga bak fick bli en sockerkaka, som från början var utan ägg, men innehåll både mjölk och smör. Jag bytte bara ut ingredienserna rakt av mot icke-animalistiska sådana och det blev riktigt bra! Receptet hittade jag i upplaga nr 73.

Sockerkaka utan ägg

4,5 dl vetemjöl

3 dl socker

3 tsk bakpulver

2 tsk vaniljsocker

50 gram rapsolja (istället för smält smör)

2,5 dl kokosmjölk (istället för mjölk)

1 msk pressad apelsinsaft

+ rapsolja och kokosflingor till formen

 

Blanda mjöl, socker, bakpulver och vaniljsocker. Rör ner oljan, kokosmjölken och apelsinsaften och rör så att allt är blandat.

Smörj och bröa en form som rymmer 1,5 liter. Jag valde en hjärtform, för jag tyckte att det passade månadens tema. :) Grädda kakan i nedre delen av ugnen, i 200 grader, i ca 40 minuter. Glöm inte att låta den vila i formen en stund innan du stjälper upp den, då lossnar den lättare. Jag glömde det och blev sittande med en ganska ful kaka. Det var i och för sig snabbt fixat. Jag valde att röra ihop en glasyr med florsocker, lite vatten och lite apelsinsaft, breda ut den på kakan och strö över kokosflingor. Då såg den genast fin ut. :)

 

Denna kaka var himla lättgjord och fick en tät och saftig konsistens. Jag upplevde det som om smaken blev lite väl söt eller kvalmig på grund av all kokos, så jag skulle nog välja att bröa formen med något annat och öka apelsinsaften i både smeten och glasyren. Det borde göra smaken lite fräschare. I övrigt, som sagt, blev den riktigt god.

Kokoskakor 31 mars, 2013

Eftersom julen varar fram till påska tycker jag att en städning av julbaksresterna passar bra. Det visade sig att jag varit en duktig julbagare och gjort slut på det mesta redan då, men jag hittade några förskrämda kokosflingor i ett hörn och de fick bli grunden till en halv sats kokoskakor (i 73:e upplagan), som ändå fick bli en hel…

Kokoskakor (hel sats – ca 35 st)

50 gram smör

2 ägg

1,5 dl socker

200 gram kokosflingor

Smält smöret och låt det svalna. Vispa ägg och socker pösigt, tillsätt kokos och smör.

Här hände mysko saker! Jag hade mätt upp socker för en halv sats och knäckte ägget ner i bunken. MEN! Det var två äggulor i ägget! Där slutade tydligen min hjärna att fungera, för istället för att plocka upp den ena gulan och fortsätta med min halva sats som planerat, blev jag tvungen att springa till grannen och be att få låna kokos, så det räckte till en hel sats. För det var ju så mycket enklare att göra så…

Låt smeten svälla en stund.

Min ”stund” blev ganska lång – ungefär 30 min – eftersom ett av barnen bad om min hjälp och så glömde jag bort smeten…

Klicka ut smeten på bakplåtspappersklädd plåt och grädda mitt i ugnen, i 175 grader, i ca 12 min. Låt kakorna svalna på galler.

Jag blev inte helt nöjd med formen och konsistensen på mina kakor. De blev ganska platta och rejält sega, men jag ville att de skulle vara toppigare och ”mjukare”. Mina avsmakare har dock uppskattat segheten och sagt att de var goda. Så nästa gång – lite kortare tid i ugnen, försöka att få dem toppigare, kanske inte låta smeten svälla så länge. :)

Chokladcigarrer 26 februari, 2013

I sjuttiotredje upplagan av Sju sorters kakor hittade jag dessa lättgjorda och goda chokladcigarrer.

Chokladcigarrer

175 gram rumsvarmt smör

1 dl socker

125 gram nötkärnor (jag blandade hasselnötter och mandel)

3 dl vetemjöl

2 msk grädde

100 gram mörk choklad

Börja med att finhacka nötterna (eller mal dem om du har redskap till det). Rör det mjuka smöret med socker. Blanda ner nötterna och mjölet. Tillsätt vätskan.

Rulla ut degen med mjölade händer till smala längder – knappt fingertjocka. Lägg längderna bredvid varann och skär alla samtidigt i 5 cm långa bitar. Lägg bitarna på bakpappersklädd plåt och grädda mitt i ugnen, i 175 grader, i 10-12 minuter.

Låt dem svalna. Smält chokladen och doppa ena änden av kakorna, så är de klara.

Degen blev ganska kladdig och det var svårt att få till fina, jämna rullar och därmed fina jämntjocka kakor. Det gör mig i och för sig inget, för jag tycker om när varje kaka ”är sin egen” och inte felfria identiska kopior av varandra. Smakar de dessutom riktigt gott spelar det inte så stor roll om de har exakt rätt form. :)

Ians sockerkransar eller ”Den fula ankunge-kakan” 31 januari, 2013

Eftersom jag hade svårt att välja bara en fröjd för ögat bad jag min yngste son om hjälp. Vi slog upp insidan av pärmen i Sju sorters kakors 95:e utgåva, där det finns en massa trevliga kakbilder, och så frågade jag vilken han tyckte såg godast ut. Han pekade genast på en kaka som nästan ser ut som kakornas version av polkagrisen. Att denna kaka dessutom heter Ians sockerkransar gjorde att det kändes som ett givet val, eftersom vi har en lillkusin som heter Ian – och han är verkligen en fröjd för ögat. :)

När jag läste igenom receptet och insåg att det röda är cocktailbär ändrade jag mig nästan. Ingen höjdarsmak för min del…men men, kakor till Ian skulle det bli! Och det blev precis som sagan om den fula ankungen. Läs vidare, så förstår du…

Ians sockerkransar

2 dl mjöl
0,5 dl socker
0,5 tsk vaniljsocker
100 gram smör
0,5 litet ägg

cocktailbär och socker till garnering
_____________

Så här går det till: Blanda snabbt ihop mjöl, socker och smör i matberedare. Vispa sönder ägget och tillsätt hälften och arbeta ihop degen. Ställ den kallt en stund. Passa på att skära tunna tunna strimlor av cocktailbär under tiden. Var beredd på att det blir kladdigt! I originalreceptet stod det ca 5 bär, men jag använde snarare 7-8 stycken, fastän jag fick ut färre kakor än receptet angav.

”Rulla degen till små hasselnötsstora kulor” står det sedan i receptet. Det måste allt vara ena pyttesmå hasselnötter de har gått efter… Jag fick 19 kransar och det stod att det skulle bli ca 30. Ändå tyckte jag att jag rullade små kulor. Tittar jag på våra egenodlade hasselnötter, som är mycket mindre än köpta, så har de nog ”rätt” storlek.

Svammel svammel!

Rulla i alla fall degen till pyttesmå hasselnötssmå kulor. Lägg samman 8 kulor till kransar på bakpappersklädd plåt. Lägg en cocktailbärsstrimla mellan varje kula.

Så här långt var jag bara sur. Det var svårt att skära riktigt tunna skivor av de där osmakliga cocktailbären, så bitarna blev för stora och kletigt blev det och kransarna var ojämna och inte ett dugg snygga och det kändes som det sämsta kakjuntebaket hittills. Typiskt att det som skulle vara en fröjd för ögat blev det fulaste och så visste jag ju att de inte skulle vara särskilt goda heller på grund av cocktailbären… Lyckat verkligen! :( Jag ska ALDRIG baka såna här igen!

Grädda kakorna mitt i ugnen, i 175 grader, i ca 10 minuter. Vänd dem i socker medan de är varma, men var försiktig så att de inte går sönder. Sen är det klart!

Och nu då? Blev det katastrof eller en fröjd för ögat?

Tja, de blev väl inte så tokiga alls…riktigt polkagrislika faktiskt och ganska fina. Tro det eller ej blev de också galet goda! De tunna bärstrimlorna är en jättegod smakbrytning till en i övrigt ”vanlig” småkakssmak. När jag nu vet att det i slutändan blir en dekorativ och god kaka, kan det nog hända att Ians sockerkransar kan finnas på kakfatet på något av vårens kalas. :) Det är helt klart mödan värt.

Bakpulverskorpor 28 november, 2012

I den sjuttiotredje upplagan hittade jag en enkel variant av skorpa, som inte kräver jäsning eller så. Det passade mig bra denna månad. :)

Detta behövs till dina Bakpulverskorpor:

1,5 dl socker
7 dl vetemjöl
1 msk bakpulver
0,5 tsk nystötta kardemummakärnor – jag använde nog mer :)
150 gram smör
1,5 dl mjölk

Blanda socker, 6 dl mjöl, bakpulver och kardemumma. Tillsätt smöret skuret i mindre bitar och finfördela det i mjölet innan det är dags för mjölken. Arbeta snabbt ihop degen.

Sedan är det dags att ta upp degen på lätt mjölat bakbord och med lite mjöl på händerna rulla små runda bollar, som du lägger på plåtar med bakplåtspapper. Enligt receptet ska det bli ca 180 skorpor – då ska du alltså göra ca 90 små bollar. Då blir skorporna väldigt små! Nästa gång kommer jag nog att göra dem något större och nöja mig med ca 60 bollar.

Grädda dem mitt i ugnen, i 225 grader, i ca 8 minuter. Dela dem med gaffel medan de är varma (de svalnar fort!) och rosta dem mitt i ugnen, i 150 grader, tills de fått färg och känns torra. När mina hade fått lagom färg stängde jag av ugnen och lät dem stå kvar i eftervärmen, med luckan en aning på glänt.

Resultatet är en riktigt god, lagom knaprig söteskorpa. Mina fick följa med till jobbet i en fin burk – perfekt för den som bara vill ha något litet att tugga på till kaffet. :)

 

Kokosgifflar 31 oktober, 2012

Jag tycker om att baka med jäst. Bakar gärna kanelbullar. Semmelbullar. Saffransbröd. Så nu passade jag på att prova något nytt – kokosgifflar.

Det här behöver man, enligt nittiofemte upplagan, till:

24 st kokosgifflar

50 gram jäst
150 gram smör
3 dl mjölk
3/4 dl socker
1/2 tsk salt
1 ägg
1,1 liter mjöl

Till fyllning:

50 gram smör – rumstempererat
1/2 dl riven kokos
1 msk socker
1 tsk kanel
(rivet skal av en apelsin tog inte jag, men det finns med i receptet)

och så ägg till pensling

_______________

Jag började med att smälta smöret som jag sedan blandade med mjölken och värmde på tills det blev 37 grader. Så rörde jag ut jästen i degspadet och hade i resten av ingredienserna (men jag sparade lite av mjölet till utbakningen). Efter sedvanlig bearbetning fick den nu smidiga degen vila (jäsa)  i ungefär 30 minuter.

Under tiden rörde jag ihop fyllningen. Jag tyckte att det såg så lite ut, så jag gjorde en halv omgång till. Det var ett beslut i rätt riktning, men nästa gång blir det nog dubbel sats av fyllningen.

När halvtimmen hade gått var det dags att knåda degen smidig med resten av mjölet. Så delade jag den i tre delar. Varje del skulle kavlas ut till en rund kaka, ca 30 cm i diameter. Lite klurigt att få bra form på dem, men det blev ganska tjusigt. När kavlingen var avklarad delade jag jag varje kaka i 8 delar.

Jag lade en liten klick fyllning på den bredaste delen på varje trekant och rullade ihop dem till gifflar. De fick så jäsa ytterligare 30 minuter innan jag penslade dem med ägg och gräddade dem mitt i ugnen i 250 grader i 8 minuter.

Goda blev de, men det var som sagt lite snålt med fyllning, fastän jag ökade på mängderna. De som fanns kvar dagen efter var torra och tråkiga. Mer fyllning och lite kortare gräddningstid nästa gång, så blir det nog görbra!

Nötchokladrutor (så som jag trodde farmor gjorde dem) 25 september, 2012

Jag har ärvt en ”Sju sorters kakor” av min farmor. Det är den 48:e upplagan från 1965. I boken låg ett utklippt recept på en äppelkaka. Förutom det fanns det endast en indikation på att hon faktiskt använt boken. Ett enda understruket ord.

Nötchokladrutor

Jag minns farmors nötchokladrutor mycket väl från min barndom. Ganska tunna, lite knapersega, nästan som en småkaka, fast ändå inte. Så för mig var det ett självklart val att baka just dessa nötchokladrutor. Jag var verkligen supersugen på dem och blev så besviken när de inte alls blev som jag hade tänkt mig.

Jag som följt ”farmors” recept till punkt och pricka… Den blev nog dubbelt så tjock och det blev mer som en brownie. Det är i och för sig gott, men inte när man är ute efter en nötchokladruta. Så det så!

Om du nu vill göra denna typ goda kaka ska du använda det här:

100 gram mörk choklad
100 gram smör
2 ägg
2 dl socker
2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
50-75 gram finhackade hasselnötter

Och gör så här:

Smält smöret och bryt ner chokladen i smöret och rör tills chokladen har smält. Medan chokladsmöret svalnar vispar du ägg och socker poröst. Blanda försiktigt i chokladsmöret och tillsätt mjöl och bakpulver. Bred ut smeten i en smord långpanna, storlek 20×30.

Eller nej, gör inte det! Ta en större (en fullstor) långpanna istället, så blir kakan mer lik de nötchokladrutor som min farmor brukade bjuda på.

I alla fall.

I det här läget är det dags att strö över de finhackade hasselnötterna. Jag har förmånen att äga en finfin hasselbuske och kan därför använda hemmaplockade nötter. Sååå goda!

När så hasselnötterna är på plats ställer du långpannan i mitten av ugnen, i 175 grader, i ungefär 20 minuter. Skär kakan i fyrkantiga eller avlånga bitar när den har svalnat lite.

Hoppas det smakar!

/J

 

Jitterbuggare 30 augusti, 2012

Jitterbuggare… Jag har nog tänkt att det var krångligt med både mördeg och maräng och kavla ut och rulla ihop och hur sjutton rullar man ihop maräng och pyser inte marängen ut överallt och blir det inte väldigt kladdigt och är det verkligen så himla gott…?

Med handen på hjärtat har jag valt att baka en kaka som jag aldrig smakat tidigare. Jag tror inte ens att jag har sett den ”live” någon gång. En och annan gång har jag börjat att läsa receptet, men jag har inte lyckats läsa det helt och hållet förrän nu, då jag läst det i Sju sorters sommarkakor.

Detta använde jag:

Mördeg
200 gram kallt smör
5 dl vetemjöl
1 dl socker
1 tsk vaniljsocker
2 äggulor

Maräng
2 äggvitor
1 dl socker
(50 gram mörk choklad som jag hoppade över)

Jag började med att tärna smöret och blanda det med mjöl, socker och vaniljsocker i matberedaren. När det hade blivit smuligt hällde jag i äggulorna och körde snabbt ihop det till en deg, som jag virade in i plastfolie och lade in i kylen i 30 minuter.

Sedan var det dags att kavla ut degen på ett mjölat smörpapper. För att pappret skulle ligga still smörade jag arbetsbänken först. Det funkade görbra. Enligt receptet ska degen kavlas till en ca 4 mm tjock platta, ca 20×30 cm. Min platta blev nog lite tunnare. Jag ville täcka nästan hela smörpappret, vilket gjorde att jag fick skära bort en del i kanterna.

Nåväl, när kavlingen var avklarad var det dags för marängen. Jag körde äggvitorna till fast skum och tillsatte lite socker i taget. Sedan var det bara att bre ut marängen på mördegen. (Enligt receptet kan man nu strö över grovt hackad eller riven choklad. Det är säkert görgött, men det skippade jag.) Med marängen på plats började jag så rulla ihop det hela försiktigt, precis som en rulltårta. Lite klurigt, men det blev ganska bra. Jag lade rullen på en skärbräda och stoppade den i frysen en halvtimme.

När halvtimmen nästan passerat satte jag på ugnen på 200 grader. Så tog jag fram rullen och började skära den i skivor. Till en början med en riktigt vass slät kniv, men då blev det bara mos av bitarna. När jag började använda en tandad brödkniv och verkligen ”såga” igenom rullen blev det bättre fason på skivorna. 1 centimeter tjocka skulle de visst vara, men jag skar nog lite tunnare än så, för jag fick ut närmare 40 kakor istället för de 23-30 som stod i receptet.

Kakorna skulle gräddas med fallande temperatur, så de första 5 minuterna stod de i 200 grader, sedan 5 minuter i 150 grader och till sist 15-20 minuter i 125 grader. De ska inte få särskilt mycket färg, så håll koll de sista minutrarna.

Nå då så, hur var det då – att baka jitterbuggare? Inte alls så krångligt som jag trodde. Det pyste inte maräng överallt när jag rullade, det var inte kladdigt och det var rätt så gott. Jag behöver nog göra dem igen för att få till dem helt och hållet. Eftersom jag aldrig ätit dem förut var det svårt att veta exakt hur de skulle smaka. Min mamma, som ätit dem flera gånger som liten, sa att de nog ska vara lite tjockare – både mördegen i sig och skivorna – så att marängen pöser upp lite mer.

Jag kommer att göra dem igen – det är de värda! Men då ska jag inte kavla degen riktigt lika tunt och så ska jag skära lite tjockare skivor.