Chokladbiskvier

Varje jul bakar min mamma chokladbiskvier, och bara till jul. De senaste åren har vi inte åkte hem till jul och jag har blivit utan, så det här var ett gyllene tillfället för mig att lära mig att baka dem själv. Jag medger att det blev några samtal hem under resans gång…

Jag har bakat enligt det recept som finns i 1975 års upplaga och det är värt att notera att recepten skiljer sig åt ganska markant. Men här kommer i alla fall inledningen, botten av chokladbiskvien:

1 1/2 dl (ca 100 g) sötmandel

1 1/2 dl socker

2 äggvitor (spara äggulan, den kommer att behövas)

Skålla och skala mandeln (alltså, koka upp den snabbt och sedan är det bara att trycka ut dem ur skalen, det går att köpa färdigskalad också). Riv den sedan i en mandelkvarn, går förmodligen precis lika bra med en mixer om man har en sådan, blanda tillsammans med sockret. Vispa äggvitorna till ett lätt, mjukt skum. Det ska alltså inte vara som när man vispa till maränger utan mjuka.

Det ser ut som sågspån, lite roligt. Det här är det något krångligare sättet att göra det, mamma använder vanlig mandelmassa och hävdar att den från konsum är absolut bäst. Den blandar hon med äggvita och jag måste säga att jag inte kände någon större skillnad i smaken på de hon gör och mina. Man ska dock absolut ha mandelmassa, inte marsipan, och gärna så grov som möjligt.

Klicka ut dem på plåten, mina bottnar flöt ut ganska ordentligt så ha lite utrymme mellan dem. Jag plattade inte ut dem så värst mycket heller utan klickade bara ut dem med en sked. De ska bara få lite färg, det är lätt hänt att kanterna blir lite brända, mina blev det. Lossa dem direkt när de kommit ut ur ugnen. Det kan tilläggas att det inte är helt lätt, de är jättekladdiga men om man använder en stekspade i plåt borde det gå ganska bra. Låt dem inte ligga på varandra och svalna för då fastnar de i varandra.

Nu kommer vi till punkten där de båda böckerna skiljer sig åt. I den nya upplagan är fyllningen något otyg med marsankräm och florsocker i. Ren hädelse enligt mig, riktig smörkräm ska det vara och receptet för det finns i den äldre upplagan. Det är också här det blir lite lurigt.

Det är ”Fin smörkräm” man ska göra

2/4 dl socker

1/2 dl vatten

3 äggulor (och se! här kommer de till nytta)

150 smör eller margarin (alltså, det är skillnad och jag skulle rekommendera att man använder smör)

1 msk kakao

Koka ihop sockret och vattnet till det håller för trådprovet (jag hällde i kakaoen redan här och det funkade fint). Trådprovet är att man ska ha lägga en droppe mellan tummen och pekfingret och att det bildar en tråd när man drar isär dem. Det gör självklart vansinnigt ont och jag tänkte inte göra det en gång till efter att jag provat första gången. Så jag doppade en tesked i det, duttade med pekfingret på toppen av den och drog ut. När det blev en tråd av det så ansåg jag att det var färdigt.

Häll den heta sockerlagen över äggulorna väldigt sakta, typ strila ner den och vispa utav helvete, annars skär det sig. Man måste nästan ha en elvisp för att det ska funka. Ha för allt i världen inte en handmixer med ballongvisp. Det hade jag och det fick sockerlagen att sprätta överallt och stelna vart den än landade, vilket till stor del var på min t-shirt. Som var vit.

Vispa sedan smöret mjukt och tillsätt äggblandningen, lite i taget, även här måste man vispa ordentligt. Krämen brer man sedan ut på bottnarna, som självklart måste ha svalnat helt, annars rinner smörkrämen bara iväg. Här bör påpekas att man bör göra det så slätt som möjligt annars kommer det bli svårt att får blockchokladen att ligga jämt och fint över kakan. Jag gjorde det inte särskilt slätt. Sätt sedan in kakorna i frysen.

Glasyren är 100 g blockchoklad och 25 g kokosfett som man smälter ihop i ett vattenbad, som när man gör ischoklad alltså. Det räcker och blir över. På det stora hela kan man nästan göra dubbla mängden bottnar och både smörkrämen och glasyren räcker ändå till. Glasyren bör svalna ganska ordentligt innan man börjar doppa annars smälter smörkrämen av värmen och allting rinner av. Sedan är det bara att doppa det i chokladen och hysta in dem i frysen. Det var ungefär i det här skedet jag insåg att jag borde ha gjort dem bra mycket slätare, det blev som små åsar av smörkräm i blockchokladen.

Det blev kanske inte de vackraste chokladbiskvierna, men mycket goda.

3 svar

  1. mmmmmmm..

  2. *dräggel*

  3. Oh, vad härliga! Chokladbiskvier kan vara bland det godaste!

Lämna en kommentar